Bakom ”The headless children” – eller så fångar du och kapar av huvudet på en kostymnisse

När jag fick in låtönskningen och började lyssna på låten så kände jag snabbt att det fanns något. Den första tanken att göra en bild med dockor utan huvuden. Jag tyckte det passade musikstilen och låtens titel. Samtidigt tyckte jag att det kändes lite förutsägbart och klichéartat, som att det redan är gjort på hundra skivomslag. Ju mer jag lyssnade på låten och texten desto mer började jag ana ett annat budskap och jag ficka andra tankar och idéer. Tanken att faktiskt använda riktiga människor. Gärna människor som på något vis ser likadana ut, som på sätt kan representera en stor grå massa av människor. Först tänkte jag att det skulle stå en lång kö som på något sätt ringlade sig fram men sen tänkte jag om och ville ha dem i rörelse som att de marscherar fram. Jag funderade på vilka människorna skulle vara. Valet föll som ni sett på ”kostymnissar”. Män i civil uniform. En maktsymbol i vårt samhälle som representerar det budskapet jag funnit i låten. Ett budskap om något som gått över styr. Ett utarmande av vår jord, ett utnyttjande av svagare och en intolerans.

För att uppnå det resultat jag var ute efter valde jag att använda de tekniker jag utvecklade till mitt tidigare projekt ”Everyting is multple”. En teknik som jag både kunde använda för att ge önskat antal personer på bilden och för att göra dem huvudlösa. Ni kan läsa mer djupgående om den tekniken tidigare i bloggen.

Själva fotograferingen skedde i september för att säkerställa tillgången på kostymnissar utan överdragsplagg så som jacka eller rock. Jag letade upp en plats som jag trodde skulle ge ett stort utbud av kostymnissar där det också fanns en ganska neutral bakgrund att använda till bilden.

De svårigheter som uppstod var framförallt att miljön inte gick att styra helt. Människor som inte vet att det blir fotograferade vet av förklarliga skäl inte heller hur de ska gå för att passa in i bilden. Vissa sneddade över gatan. Vissa gick i grupper och därmed för tätt eller skymde varandra.
En annan sak som ställde till det under fotograferingen, om än bara tillfälligt, var bilar som stannade och parkerade inom det området jag fotograferade. Även en cykel lämnades ett tag inom bildrutan.
Jag spanade åt sidorna för att i god tid kunna se potentiella kostymnissar som närmade sig mitt bildutsnitt, fotograferade dem när de gick genom bilden och försökte fånga dem så mycket som möjligt i steget för att få den där marscherande känslan jag ville åt. Eftersom jag stod på andra sidan gatan hände det även vid ett antal tillfällen att sikten skymdes av fordon som åkte förbi.

Nöjd med bildmaterialet följde ett okänt antal timmar bildbehandling för att få fram slutresultatet. Den nästan svartvita tonen tycker jag passar musiken bra. Hade det varit ett skivomslag hade bilden kanske varit ännu lite mörkare men jag tyckte bilden i sig blev bättre såhär.

Observera att inga kostymnissar skadades under produktionen av den här bilden.

Slutligen vill jag förutom till låtönskaren Peter även tillägna den här bilden till Siwert Öholm, en kostymnisse som 1984 var mycket upprörd över W.A.S.P. och deras musik. ”Wi ar sejtans pipål”. RIP Siwert. 🙂

Kerstin Skrivet av:

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *